Du har haft ett förhållande i fyra år med en man som du är förälskad i och om det inte vore för hans inställning till kristendomen så hade allt varit bra. Ni har diskuterat religion och ni vet varandras ståndpunkt och därmed borde det vara klart.
Istället verkar det som om mannen återvänder till det här ämnet – kanske för att försöka perforera din inställning genom argument, eller så kan det vara för att retas eller för att han verkligen blir störd av din inställning.
Oavsett hans anledningar att återkomma till ämnet så bör du sätta ner foten väldigt bestämt och göra klart för honom att några fler religiösa diskussionen vill du inte ha och att du kräver av honom att han respekterar din inställning. Klart, slut. Tar han upp tråden igen så ignorera och nappa inte på några argument. Påminn istället om er överenskommelse. Kan han inte respektera, då får du nog se över helheten i ert förhållande.
Utan ömsesidig respekt kommer det inte att fungera. Likaså ska du be honom att inte prata religion när han träffar din familj och förklara för honom att människor kan ta illa vid sig och det vill du undvika. De flesta människor har ”antenner” och kan känna in vad som är rumsrent att diskutera och vilka ämnen man bör undvika i somliga sällskap och sedan kan samma ämne vara helt okej i andra sällskap. Alltså en slags social intuition.
Kräv respekt och se om han kan hantera det. Och om inte – då får du fatta ett eget medvetet beslut som handlar om ifall du kan acceptera hans diskussionslystnad kring religion eller inte.
I alla relationer finns sådant som man retar sig på hos varandra och sådant som man kan ha svårt att acceptera. Överväger det positiva i relationen kanske man kan ha överseende, men överväger det negativa, då kan det vara dags att lämna relationen.